Man kan klassificera de resurser som vi människor å ena sidan har tillgång till och å andra sidan vill ha mera av, i tre olika kategorier. Vi har alla begränsat med tid som vi har att förvalta, vi har alla begränsat med energi som vi har att förvalta och vi har alla begränsat med finansiella resurser som vi har att förvalta.

Konsten att förvalta resurser som är ändliga kallas för ekonomi. När vi är duktiga på att förvalta tid, energi och pengar så kan man påstå att man är ekonomisk. När vi slösar med tid, energi och/eller pengar så är vi inte ekonomiska. Frågan som då anmäler sig är:

Hur att förvalta det vi har, och skaffa mer av det vi vill ha mera av?

Ända sedan människan uppstod hade vi en utmaning med att förvalta dessa tre resurser även om det såg markant olika ut då, jämfört med nu. Idag har våra sociala system blivit oerhört mer utvecklade och komplexa. Vi läcker energi till ohyggligt många fler saker idag och vi erhåller energi på så många olika sätt nu, jämfört med då. Vi hade för det första inte pengar men vi hade andra former av ”finansiella resurser” som vi förvaltade. Vi var inte lika medvetna om tid men vi kunde en hel del om hur att nyttja tiden på bästa tänkbara sätt.

Än idag sliter vi hårt för att 1) förvalta detta och då kallar vi det för resurser och 2) skaffa detta och då kallar vi det för mål innan vi har fått tag på det och resultat när vi väl har fått tag på det.

Paradoxen är dock att vi behöver ge av en eller flera resurser som vi har, för att få av en eller flera resurser som vi inte har. Vill man ha mer finansiella resurser, t ex lön den 25:e, då skaffar man som regel det genom att ge av sin tid och energi till en arbetsgivare eller kund.

Man kan göra affärer genom att ge av sin energi och sina pengar för att få mer pengar tillbaka och det kallar man för investering osv. Vi köper oss energi med pengar och vi byter tid av olika sätt med varandra. Allt detta i ett ständigt kretslopp av affärer och byteshandel.

Att förstå dessa system är att vara vad man kallar för ekonomiskt läskunnig

En del personer är synnerligen läskunniga när det gäller ekonomi kring den fysiska kroppen. De kan allt om näring och anatomi och de vet vad som är energiekonomiskt för våra kroppar rent generellt och sin egen eller någon specifik persons kropp i synnerhet.

En del personer förstår hur orsak och verkan påverkar tiden. De är duktiga på att läsa tidssystem på ett ekonomiskt sätt och är ekonomiskt läskunniga i fråga om tid. På samma sätt finns det de som kan mycket om ekonomi kring det emotionella, det spirituella och det intellektuella bara för att nämna några områden där energiekonomi är centralt.

Givetvis finns det de som verkligen fattar och kan se hur de ekonomiska flödet kring pengar och finanser fungerar och de är ekonomiskt läskunniga i området finanser.

Sammantaget handlar det om tre resurskategorier och man kan vara olika skicklig på att vara ekonomisk i olika områden av dessa tre som utgör helheten. Tre områden låter ju lätt, det är alltså bara en fråga om att lära sig sköta tid, pengar och energi på ett ekonomiskt och hållbart sätt.

Ja, och nej. För som sagt allt i en människas liv kan sorteras in i dessa tre kategorier så för en del ter det sig heeeeeeelt omöjligt.

Förhållandet mellan tid och pengar

Ta bara förhållandet med tid och pengar. Redan där blir det klurigt för dessa två resurser kan bara kombineras på fyra olika sätt. Man kan ha mycket av båda, brist på båda, eller brist på det ena och överflöd av det andra, eller tvärt om.

Det finns givetvis de som har jättemycket tid men dessa brukar som regel sakna pengar eftersom pengar kommer från att man jobbar och ger av sin tid. De som har överflöd av resursen tid saknar ofta pengar för att kunna använda all denna tid på ett för den värdefullt sätt.

Sedan finns det de som är helt i andra änden av den skalan. De inte har tid för sig själva, sin familj eller för mycket annat än att jobba men de har rätt mycket pengar. Detta är kanske inte gemene man direkt utan snarare de som har väldigt bra betalt men som det också krävs väldigt mycket av. Toppchefer i stora företag, egna företagare med stora åtaganden och stora företag osv.

Den vanligast förekommande kombinationen är att man har brist på tid OCH brist på pengar. Den helt dominerande modellen för att finansiera sitt liv är ju genom att man byter stora mängder tid i en affärsuppgörelse som kallas för jobb, erhålla en viss mängd pengar. Detta med ”viss mängd” är dock något som oftast är lagom mycket. Det är ju trots allt i en affärsuppgörelse som detta görs upp och då är det viktigt för båda parter att få så mycket som möjligt för så lite som möjligt.

Oavsett vad man jobbar med så brukar det vara så att den räcker precis till det man behöver för att man i slutet av månaden verkligen har behov av en ny omgång pengar, som tar slut lagom till nästa lön osv. Upplevelsen av denna variant är oftast att man har brist på tid och brist på pengar. Inte sällan är det brist på energi också, när det är brist på tid. Att odla relationer, vara närvarande till livets storhet, kunna njuta och andra energipåfyllande saker kräver oftast ett visst mått av resursen tid.

När den resursen är bortbytt för att få in pengar så brukar relationsbyggande aktiviteter bli lidande. Har man inte tid så brukar även energi vara något som det går ut mer av, än det kommer in av, i systemet. Sköter man sin livsekonomi riktigt illa och gör dåliga affärsuppgörelser i sina relationer, med sin arbetsgivare och ytterst egentligen med sig själv, då har man oftast brist på tid, brist på energi och brist på pengar. En riktigt vanlig situation tyvärr, en situation där man ”i alla fall har ett jobb” för det är oftast så man ser det.

Att separera tid och energi från pengar

Den fjärde kategorin är de som har lyckats separera tidsresursen och energiresursen från pengaresursen. Man kan göra det på en rad olika sätt men det är affärsuppgörelsen som är det central här. Det är att på ett eller annat sätt ha det så att finansieringen av sitt liv lever sitt liv skiljt från energiekonomin och tidsekonomin.

När man kan investera tiden och energin i t ex sina relationer, sina upplevelser, i vad helst man får energi av som t ex matlagning, resor, målning, skruva på gamla bilar, klättra i berg eller meditera osv. Man lägger in tid och lite energi i något och får mängder av energi tillbaka. Då blir man så klart rik på energi och upplever sig rik på tid också kanske.

Detta förutsätter ju då att pengaekonomin sköts på samma sätt, dvs man lägger in lite tid och lite energi och lite pengar, för att få mycket pengar tillbaka in i det personliga livssystemet. Pengaekonomin blir inte den konversation som dagligen och stundligen är i förgrunden men trots det, så kommer det in pengar. Den har en egen rörelseenergi ungefär som ett bäck eller fors i förhållande till en tjärn i skogen.

Vi brukar säga att hur rikt man upplever sitt liv, beror på den lägsta gemensamma nämnaren av dessa tre resurser. Har man gott om pengar men ingen tid och inga energiinkomster från varken sina relationer eller sina upplevelser så känner man sig inte rik. Har man gott om tid och en massa härliga och energifyllda relationer i sitt liv men inte råd att delta i olika aktiviteter med dem eller sätta mat på bordet på dagarna, då känner man sig inte rik.

Lösningen är inte, att inte jobba

Jag som utbildar på detta stöter ofta på människor som säger upp sig från sin anställning och skall sluta jobba för att de blir sugna på att komma dit jag är eller dit där de ser att andra har kommit genom att skifta synsättet på arbete. Det är INTE lösningen!
Hade det varit så enkelt då hade alla arbetslösa och långtidssjukskrivna varit ekonomiskt oberoende idag. Lösningen ligger snarare i att jobba ännu mer, men framför allt jobba smartare.

Det handlar om att jobba PÅ sitt liv snarare än att jobba i sitt liv. Det handlar om att jobba på det som är hållbart, det man kan kontrollera och påverka och det som kan automatiseras. Inte en enda människa har i någon tid eller i någon del av världen blivit framgångsrik, rik på pengar eller lycklig på något sätt, på egen hand. Man behöver jobba ihop, man behöver bygga system, man behöver tänka längre fram. Inte sällan kräver det att man klarar av ett hårdare arbete nu, för kanske till och med mindre pengar, för att sedan kunna tjäna mer pengar med mindre ansträngning.

Det handlar om det man brukar kalla för uppskjuten belöning och det finns många studier gjorda på detta. Studier på människans förmåga att agera konsekvent över tid för att bli belönade senare, kanske. Det finns nästan ingen människa som slutar jobba, eller rättare sagt som slutar att engagera sig, bara för att kassaflödet kommer automatiskt. Det är den sortens människor som är engagerade som kan bygga passiva kassaflöden så precis som vanligt så är pengarna bara ett resultat.

Den stora utmaningen är att lista ut vad det är ett resultat av. Inga pengar, vad är det ett resultat av? Passiva rikliga kassaflöden, vad är det ett resultat av?

Lösningen är att jobba hårdare, PÅ ditt liv.

Det handlar nämligen aldrig om andra, det handlar dig själv, det handlar om vilka affärsuppgörelser man gör, vilka val man gör, vad man gör och vad man inte gör, med vilken attityd man gör det och vilken attityd man inte har. Om du erhåller något av resurserna tid, energi och/eller pengar i en högre grad än du ger ut, då är det positiv feedback. Då innebär det att du gör något rätt. Lista ut vad och gör mer av det.

Tappar du tid, energi och kanske pengar i en högre grad än du upplever att då erhåller det, då är det en feedback. Det är INTE en feedback på att du är dålig. Det är möjligen en feedback på att du har designat en dålig modell för ditt liv. Du kanske jobbar jättehårt åt någon annan, åt en arbetsgivare, åt familjen, åt dina barn, dina vänner eller på annat sätt jobbar ÅT andra än på ditt liv. ”Ta på dig din egen syrgasmask först, innan du börjar hjälpa andra” brukar de säga när man flyger. Samma sak gäller dig i ditt liv så det är DET jobbet du vill jobba hårdare på. Det sker bland annat genom att designa ett bra kassaflöde som gör att du tjänar pengar medan du sover, mediterar, reser på semester eller hänger med barnbarnen.

Att hitta balansen

Upplevelsen av ett rikt liv är att ha alla dessa tre resurser i balans, för det vi alla strävar efter i våra liv är dessa tre resurser, i olika hög grad. De flesta som inser detta är tyvärr så slut efter att ha sålt sin tid och sin energi för pengar i många år, så de fokuserar på att ”säga nej”, åka på kurser, börja träna eller ta sabbatsår. Det skapar bara en obalans åt andra hållet och kostar oftast enormt mycket den dagen då besparingarna är slut. Nyckelordet är balans, uppskjuten belöning och att jobba på designen av livet i stort, inklusive finansieringen av det samma.

Hur ser det ut i ditt liv sett från detta perspektiv?

I Balansekonomis utbildningar går vi på djupet med detta och använder en rad olika mätmodeller för att göra sitt ”Rikedomshjul” som vi kallar det för. Det kan vi inte fördjupa oss i nu men jag tänker ändå att vi i vår grupp på FB kan dela med oss till varandra i vilken grad vi upplever oss rika på tid, pengar och/eller energi.

På en skala från 1 – 10 där 10 är fullkomligt överflöd och där 1 är brist snudd på konkurs, placera en siffra för tidsresursen, en siffra för energiresursen och en för den finansiella resursen som du förfogar över. Vore superkul om du även ville ge oss andra ett kort resonemang om vad det är du tycker dig se.

Klicka in i vår Facebookgrupp och diskutera vidare om ämnet här.