Nobelpriset i ekonomi går i år till den amerikanske ekonomen Richard Thaler. Han får priset för sin forskning om hur vårt irrationella beteende och vår bristande självkontroll påverkar våra ekonomiska beslut.

Exempel på hur vi beter oss:

  • Vi köper en viss aktie för att andra gör det
  • Vi är mer vakna för att lyssna på information som stödjer vårt beslut medan vi filtrerar bort information som inte stödjer våra beslut och teser
  • Vi tycker det är jobbigare att förlora 1000 kr än hur vi värdesätter en vinst på 1000 kr
  • Vi håller fast i en aktie fastän den sjunker i värde med motiveringen, ”det vänder nog snart”
  • Vi tar lån för dyra räntor fastän vi har pengar på ett buffertkonto

Mina erfarenheter på ovan punkter:

  • Förlorade ca 30 000 kr på en aktie året var 2000, jag satsade allt på en aktie som var omnämnd i media. Detta på mindre än ett halvår.
  • Drivkraften hos mig om att vilja ha rätt har gjort att jag förlorade alla mina pengar på den aktien som jag skriver om här ovan. Jag hade egentligen velat sälja när den var på väg ner, men alla sa att ”man” skulle sitta still i båten.
  • Alla pengar som jag har vunnit eller fått spenderar jag lättare än de som jag jobbat ihop, så den stämmer på mig också.

Förstå hur du tänker

Thaler gör oss medvetna om hur referenspunkterna vi utgår från när vi värderar saker kan få märkliga konsekvenser när de inte är rationella, vilket de ofta inte är.

Tänk dig till exempel att du ska köpa en klocka för 10 000 kr och ett par skor 000 kr. Du får veta att både skorna och klockan finns 200 kr billigare i en affär på andra sidan stan. Thalers forskning visar att det är mer sannolikt att vi åker för att spara 200 kr på skorna, än att vi åker för att spara samma summa på klockan

Vtänker att vi ”inte vill bli lurade” och det skeva med resonemanget blir tydligt när man ställer sig frågan vad som gör 200 kr mer värt i fallet med skorna än i fallet med klockan, pengarna har ju samma värde på kontotI ekonomiska beslut är det viktigt att vara medveten om tankesättet eftersom det lär oss att fokusera på hur mycket vi sparar eller slösar i kronor och inte i procent

Läs mer om mental bokföring

När jag läser om mental bokföring så blir jag både full i skatt och lite generad, hur dum får jag vara egentligen? Jag tröstar mig med att jag inte är ensam och att jag lär mig mer och mer om hur jag fungerar och fattar beslut, vilken i sin tur ger bättre ekonomiskt resultat.

Jag hade under många år en mental skillnad på olika lån som jag hade. Tex billån, huslån eller ett privat lån. Allt är ju lån fast med olika räntor. Jag kunde också ”öronmärka” vissa pengar till semestersparande, där jag hade ca 20 000 kr till framtida semestrar – samtidigt som jag hade ett lån med räntekostnader.

Smart vore ju att betala av lånet och när semestern kommer, ta ett nytt lån, för att undvika att betala ränta i onödan eller kanske t.o.m. ta beslut om att det blir ingen semester på det sättet just nu.

Tydligt är dock att det är viktigt att vara medveten om mina beteenden, så att jag kan göra så kostnadseffektiva beslut som jag bara kan.

Pia Göthe