Låt oss hitta på ett scenario och en möjlighet till en bra affär och undersöka. Hur skulle en person som har sitt tankesätt i den vänstra delen av kvadranten tänka (brist), jämfört med en person som tänker i den högra delen av kvadranten (överflöd).

Om vi leker med tanken att du är massör, du har byggt om källaren i din villa och har ett rum för din verksamhet där du tar emot dina kunder. Du hinner med låt oss säga 6 st massagebehandlingar per dag.

Hur skulle du då reagera om en av dina kunder helt plötsligt säger:
-Jag har ett företag och vi är totalt 100 anställda, jag vill ha alla dem på massage hos dig en gång i veckan, skulle du kunna lösa det?

Ta en minut och fundera, vad är den första tanken som kommer upp för dig, med tanke på utgångsläget ovan?

Börjar du med att räkna 6 st behandlingar per dag, gånger 5 dagar i veckan och att du hinner med 30 behandlingar på en vecka? Det kommer alltså inte räcka!

Du kanske tänker, om jag jobbar en timme till per dag, då hinner jag med ytterligare 5 på en vecka.
Det kommer inte räcka!

Lägg till helgerna också, så är det ju ytterligare 14 kunder.
Då är vi uppe i 49 st per vecka, det kommer ändå inte fungera! 🙁

Tackar du då nej till affären för att den är för stor för dig?

Om svaret är Ja, då tänker du på vänstersidan i kvadranten, du tänker i brist. Vår förmåga då att se möjligheterna försvinner eftersom vi bara ser på oss själva som resurs och att lösa det problem som står framför dörren.

Frågan ställd i brist skulle kunna lyda:

Hur ska jag få tid att hinna med 100 behandlingar?

I den vänstra delen av kvadranten byter vi vår tid mot pengar och vi ser oss ofta själva som den enda resursen. Vill vi tjäna mer så är det några saker vi kan göra:

  • Vi kan ta mer betalt per timme
  • Vi kan jobba fler timmar per dag

Men vår tid är begränsad, och om vi bara ser till oss själva som den enda resursen, ja då är det ju bara att tacka nej till denna affär.

Hur skulle en person med sitt tankesätt i den högra delen av kvadranten tänka då? Det vill säga en person som tänker i överflöd.

Vad ser en sådan person för möjligheter?

På den högra sidan så handlar det inte längre om dig själv.

Här ställs frågan istället som:

-Hur skulle jag kunna lösa så att 100 personer får massage under en och samma vecka?

-Vilka personer kan jag ta hjälp av?

En person med detta tänk ser sig om efter lösningar. De lever inte i problemet!

-Om jag själv kan ta 30 behandlingar, vem skulle då kunna ta resten?

-Vilka massörer känner jag till som inte är fullt belagda, de kanske kan ta emot mina kunder?

De tänker också sannolikt om det finns plats för ytterligare en eller flera bänkar. Kan man dela av rummet, eller bygga fler rum i källaren och ta in några som masserar kunderna. Jag skulle kunna ta ut en hyra, och om jag också äger bänkarna kan jag ta en högre hyra. Om det dessutom är jag som skaffar kunderna, då kan jag ta betalt för detta också.

En person med sitt tänkande i den högra delen av kvadranten tänker mer på hur det ska lösas.

-Vilka människor kan jag attrahera?

-Kan jag slå mig ihop med någon annan och skapa ett team?

-Hur kan jag blanda in fler människor för att kunna genomföra affären och skapa en win-win för alla parter?

Och kanske den viktigaste frågan av alla:

-Hur skulle jag kunna skapa och bygga en affär av detta. Så att jag kan tjäna pengar för varje kund som masseras, utan att jag i slutändan behöver vara där med min tid?

 

Fundera och kommentera gärna nedan eller i vår Facebookgrupp.

Om det dök upp en liknande möjlighet för dig, hur skulle du då tänka?

/ Johan

 

Vill du veta mer om inkomstkvadranten kan du även läsa den här artikeln av Martin eller lyssna på det här poddavsnittet med mig och Martin.