Jag tycker att det här med inkomstkvadranten är superintressant. Jag har själv föreläst en hel del om psykologierna och drivkrafterna bakom inkomstkvadranten. Men det var först när jag spelade in en podd på ämnet som jag funderade över varför jag själv tänker som jag gör.

Inkomstkvadranten på 2 minuter

Inkomstkvadranten är en modell som visar på olika sätt att tjäna pengar. Den består av 4 olika rutor eller hörn.

  • Överst till vänster har vi ”A” som står för att vara anställd. Som anställd kan vi förenklat säga att vi byter vår tid mot pengar.
  • Nederst till vänster har vi ”S” som står för självanställd. T ex en egenföretagare där du gör allt i ditt företag. Du utför arbetet, du skickar fakturorna, du rapporterar in moms och sköter bokföringen. Är du sjuk stannar arbetet upp.
  • Överst till höger har vi ”F” som står för förmånstagare. Här har du en annan typ av företagare som inte behöver göra allting själv för att tjäna pengar. Här finns troligtvis någon form av system uppbyggt som ser till att arbetet fortsätter och pengarna fortsätter komma även om du inte är på plats själv.
  • Nederst till höger har vi ”I” som står för investerare. Detta är någon som investerar sina pengar och sedan låter pengarna jobba, istället för att själv arbeta. Någon som lägger in pengar för att få ut pengar, i motsats till ”A” ovan.

Inkomstkvadranten kan även delas upp i två sidor; vänster och höger sida. Och det är här det blir riktigt intressant.

Att ha ett bristtänk eller överflödstänk

När vi utbildar i detta med Balansekonomi pratar vi ofta om att ha ett bristtänk eller ett överflödstänk. Låt oss ägna en minut åt att reda ut de begreppen. När vi kommer ifrån brist så handlar det mycket om rädsla. En rädsla att förlora något som vi har. Har vi istället ett överflödstänk så kan vi lättare se möjligheterna att skaffa mer av det vi vill ha genom att dela med oss av det först eller genom att attrahera in andra personer som kan hjälpa oss att få mer av det.

Ta till exempel området pengar. Med ett bristtänk är du ofta rädd att förlora dina pengar. Det upplevs som riskfyllt att lägga dem på börsen. Tänk om börsen kraschar!!! Det känns bättre att behålla pengarna på sparkontot utan ränta, för där blir de iallafall inte färre.

Har vi istället ett överflödstänk låter vi gärna våra pengar jobbar åt oss. Genom att bidra med pengar in i en affär får pengarna en chans att jobba vidare där och öka värdet på affären, och därmed komma hem med fler pengar än vad vi hade från början.

Såhär långt är det ganska lätt att förstå dessa tankesätten. När jag lärde mig om detta insåg jag ganska snabbt att jag oftast kommer ur ett perspektiv av brist. Jag ser oftast riskerna före jag ser möjligheterna i en affär, och jag låter mig tyvärr lätt styras av dessa rädslorna. Jag övar mig dock väldigt ofta på att tänka överflöd och därmed få mer av det jag vill ha.

Var kommer mitt bristtänk ifrån?

Detta är en fråga jag underligt nog inte ställt mig själv tidigare. Johan här på bloggen frågade mig det för ett tag sedan när vi spelade in en podd på ämnet. Jag började rota lite i min bakgrund och uppväxt och fick då en blytung insikt.

Jag är ett skilsmässobarn, uppvuxen i ett hem med en kärleksfull mamma som alltid velat mitt bästa, och gjort vad hon kan för att jag också ska ha det. När jag var ca sju år träffade hon den man som jag nu refererar till som min pappa. Han var egenföretagare och drev ett framgångsrikt bageri. Vi levde ett underbart liv och jag kan verkligen se tillbaka på min barndom med glädje. Mina föräldrar har alltid gjort vad de kan för att se till att jag och mina syskon aldrig skulle känna att vi saknar något.

Mina föräldrar jobbade hårt

Mönstret mina föräldrar hade när det kom till arbete var att mamma arbetade heltid, 40 timmar i veckan. Pappa jobbade mer än så. Han åkte till jobbet vid 23.30 på kvällarna och kom hem igen någon gång på förmiddagen. Sedan sov han till 16.00, då han gick upp och satte sig på hemmakontoret för att ta in beställningar från alla kunder. Kl 20.00 ungefär gick han och lade sig för att sova några timmar till innan cykeln började om igen. På helgen klev sedan mamma, som var ekonom, in och hjälpte till med faktureringen och bokföringen i bolaget.

Summa summarum kan jag nu i efterhand se att de båda slet hårt för att vi skulle ha en bra uppväxt. Insikten som jag fick när jag och Johan poddade var just den att det var deras hårda slit och många timmar på jobbet som gav mig mitt bristtänk. Jag förstod det som att:

Jag behöver jobba hårt och lägga ner mycket tid för att ha ett bra liv

Nu är jag äldre och jag vet också bättre. Tänk om det är så att jag faktiskt inte alls behöver jobba så hårt och så många timmar som mina föräldrar gjorde för att jag ska kunna ge min son och min familj ett bra liv? Tänk om jag inte behöver göra det ensam? Tänk om jag kan göra det tillsammans med andra?

Jag behöver ta tillvara på den här insikten, för den är guld värd. Jag tror att den är nyckeln till skiftet i mitt tänk, från bristtänk till överflödstänk.

Har du funderat något själv på var i inkomstkvadranten som du befinner dig? Är du på vänster eller höger sida? Trivs du med att vara där eller skulle du vilja ändra på något?

Diskutera gärna dessa frågorna med oss i vår Facebook-grupp Ett Rikare Liv. Där hänger jag och alla andra som skriver artiklar och poddar här. Hoppas vi ses, jag ser fram emot att få höra era insikter.

Tack för att ni läste!